Till navigation Till innehåll (s)

Om du inte kan bo kvar hemma

Vi försöker alltid jobba för att barn och unga ska kunna bo kvar hemma. Men ibland går inte det. Vi prövar oftast flera sätt att hjälpa dig på innan frågan om en eventuell flytt till nytt hem blir aktuell.

Vi på socialtjänsten vill att familjer att få bo tillsammans. Därför försöker vi hjälpa till på flera olika sätt för att ni ska få det så bra som möjligt. Alla familjer är olika och ibland räcker det inte med exempelvis kontaktperson eller familjebehandling för att du ska få det så bra som du har rätt till.  

Det är socialtjänstens ansvar att bestämma om ett barn eller ungdom ska få bo hos en släkting, i ett familjehem, eller på något annat ställe. Det är ovanligt att vi på socialtjänsten tar hand om barn utan att föräldrarna eller barnen vill det.  

Skyddat boende

Om någon är hotfull eller våldsam hemma, eller om du blir hotad av någon som vet var du bor kan du behöva lämna ditt hem.

Om du eller någon annan i din familj har blivit utsatta för våld hemma kan ni behöva flytta till ett skyddat boende. Det gäller också dig som är rädd för att bli bortgift eller kan bli utsatt för hedersrelaterade brott. Hedersrelaterade brott kan till exempel vara att någon annan bestämmer hur du ska vara klädd, vilka du får träffa och vart du får gå. Både flickor och pojkar kan utsättas för hedersrelaterade brott.

Ett skyddat boende är en plats med hemlig adress där du som behöver skydd mot hot och våld kan få bo. Ingen mer än du själv, de du bor med och de som arbetar där känner till var det ligger.

Du kan också behöva flytta till ett skyddat boende själv om det till exempel är din familj som hotar dig eller utsätter dig för våld.

Om du behöver bo i skyddat boende en längre eller kortare tid beror på hur hotet mot dig ser ut.

Vi på socialtjänsten kan hjälpa dig och/eller din förälder att få ett skyddat boende. ring eller skriv till oss, så berättar vi mer. Om du behöver akut hjälp ska du ringa polisens nödnummer 112.

Besök Ungdomsmottagningens webbplats

Besök polisens webbplats

HVB hem

HVB står för hem för vård och boende. Ett HVB är en form av hem för ungdomar som inte kan bo kvar hemma, men där familjehem inte är ett alternativ.

HVB ska likna ett vanligt hem så mycket som möjligt. Det finns personal tillgänglig dygnet runt på alla HVB som tar hand om dig och ger dig det stöd och den hjälp som du behöver.

En del HVB är särskilt anpassade för ungdomar som gör brottsliga saker, tar droger eller skadar sig själv. Meningen är att man på ett HVB ska kunna få professionell hjälp att förbättra sin situation. Oftast sker en flytt till HVB i samråd med dig och din familj.

Besök IVO:s webbplats (inspektionen för vård och omsorg)

Stödboende

Ett stödboende är ett eget boende med stöd för ungdomar mellan 16 och 20 år. Det är för dig som inte behöver bo i familjehem. Ett stödboende förbereder dig för ett självständigt vuxenliv.

En mängd andra typer av hjälp från socialtjänsten prövas oftast innan frågan om ett stödboende kan bli aktuell. Socialtjänsten försöker alltid få fram den bästa lösningen tillsammans med dig och dina föräldrar.

Besök IVO:s webbplats (inspektionen för vård och omsorg)

Familjehem

Barn och unga som inte kan bo hemma under en längre tid kan få komma till ett familjehem. Att bo i familjehem innebär att bo som familjemedlem i en familj.

Tiden ett barn bor i familjehem är olika lång. Vissa bor där tills de blir vuxna. Gemensamt för alla barn som bor i familjehem är att socialtjänsten kommit fram till att de inte kan bo kvar hemma. Oftast sker detta i samråd med dig och din familj.

Jourhem

Jourhem är familjer som snabbt kan tar emot barn under en kortare tid. Det kan vara tills du kan flytta tillbaka till din egen familj, eller får flytta till ett familjehem.

Det finns olika anledningar till varför ett barn kan behöva bo i jourhem. Det kan handla om problem i hemmet, kriminalitet eller ensamkommande barn.

En jourhemsfamilj tar emot barn som snabbt måste få bo någon annanstans tills vi kommit fram till en mer långsiktig lösning. Du kan prata med din socialsekreterare om du har fler frågor om jourhem.

Så här fungerar familjehem och jourhem

Mer läsning för dig