När du behöver flytta från ett boende
På den här sidan hittar du svar på frågor om vad som händer när du behöver flytta från exempelvis ett familjehem.
Vem hjälper mig med flytten till det nya boendet?
När det är dags att flytta kan du behöva hjälp om det är mycket packning och saker som ska med till det nya boendet. Vem som kan hjälpa dig med det kan vara olika personer beroende av var du bor någonstans nu. Det kan vara en familjehemsförälder, en personal på HVB-hemmet om det är där du bor, en kontaktperson eller någon från din egen biologiska familj. Fråga din socialsekreterare vem som kan hjälpa dig och hur det ska gå till. Du har också rätt att säga vad du själv önskar.
Hur ser kontakten med socialsekreteraren ut?
När du är placerad i till exempel ett familjehem eller HVB-hem är det socialtjänsten i din kommun som har ansvaret för placeringen och du kommer att ha en egen socialsekreterare som kommer att ha kontakt med dig och se till att du har det bra. I Sollentuna kallas det för barnhandläggare. Din socialsekreterare kommer att träffa dig under hela placeringen. Enligt lagen (6 kap. 7 b § Socialtjänstlagen) behöver socialsekreteraren träffa dig både genom regelbundna besök där du bor och genom enskilda samtal.
Enskilda samtal betyder att socialsekreteraren pratar med dig utan att någon annan är med. Hur ofta det sker beror på hur just din situation ser ut, vad du behöver och önskar. Om du vill träffa din socialsekreterare mer eller mindre så prata om det med din socialsekreterare. Du kan också ringa eller maila om det är något du undrar över eller vill prata om. Din socialsekreterare är skyldig att se till att du har telefonnummer och kontaktuppgifter som du kan nå socialsekreteraren på. I Sollentuna har vi kontaktkort som oftast delas ut till dig som barn eller ungdom där kontaktuppgifterna står.
När och varför byter man socialsekreterare?
I bästa fall är det samma socialsekreterare som du träffar under hela din placering men det kan också hända att du behöver byta socialsekreterare. Det kan bero på att socialtjänsten är uppdelad i olika grupper som jobbar med lite olika saker. Kanske var det en socialsekreterare på mottagningsgruppen för barn och ungdom, som tar emot nya anmälningar om oro och hjälper den ungdom som inte redan har kontakt med socialtjänsten, som placerade dig. Då kommer den socialsekreteraren att lämna över ansvaret för din placering till en annan socialsekreterare i Barn och ungdomsenhetens utredningsgrupper.
Du kan också behöva byta socialsekreterare om den du har sedan innan byter jobb eller är ledig av någon anledning. Ibland kan du också få byta socialsekreterare om det inte känns bra för dig i kontakten mellan er.
Vad kan jag göra om min placering inte fungerar?
Du har rätt att känna dig trygg där du bor. Om det inte fungerar i ditt boende eller du inte har det bra där så är det viktigt att du säger det till din socialsekreterare. Du kan också prata med någon annan vuxen som du har förtroende för som kan hjälpa dig att berätta det för socialtjänsten. Ibland är det saker som går att reda ut och ibland kan det vara bättre för dig att bo någon annanstans. Du har rätt att prata enskilt med din socialsekreterare om detta.
Socialtjänsten har också en tillsynsmyndighet, det vill säga en myndighet som jobbar med att granska det socialtjänsten gör och de boenden som du bor på via socialtjänsten. Den myndigheten heter IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Du kan kontakta IVO om du vill fråga om dina rättigheter eller berätta om det som inte fungerar bra på ditt boende eller socialtjänsten.
Jag vill gå till IVO:s webbsida
Vad är en kontaktperson och kontaktfamilj?
Kanske behöver du stöd från fler vuxna än dina föräldrar eller de du bor med. Då kan socialtjänsten hjälpa dig genom att hitta en kontaktperson eller kontaktfamilj. En kontaktperson eller kontaktfamilj träffar du på fritiden och en kontaktfamilj fungerar som en extrafamilj för dig.
Ni kan träffas för att prata eller hitta på saker tillsammans. Att få en kontaktperson eller kontaktfamilj är det näst vanligaste sättet att få stöd från socialtjänsten. Om du är över 15 år kan du själv ansöka om att få en kontaktperson/kontaktfamilj. Det kan du till exempel göra genom att berätta för din socialsekreterare att du vill ansöka om en kontaktperson/familj.
Hur fungerar det med räkningar när jag bor själv?
Det kan kännas som att det är mycket att ha koll på när man bor själv. Kanske känns det svårt att veta hur det går till att betala räkningar eller att hur du ska få pengarna att räcka till det du behöver. När du bor på ett stödboende finns ofta personal som du kan fråga och be om hjälp om du undrar något om räkningar eller andra praktiska saker. Om du ska bo helt själv behöver du ha koll på fler saker. Här har vi samlat information om några saker som ungdomarna i brukarrådet Unga röster i soc önskat att det ska finnas information om.
Jag vill läsa mer om stödboende
Jag vil läsa mer om Unga röster i soc
Budget
Budget är ett verktyg för att planera din ekonomi och att se till att dina inkomster och kostnader går ihop.
Jag vill läsa mer om budget på konsumentverkets webb
Räkningar
En räkning är ett skriftligt krav på betalning, t.ex. för din hyra, el eller hemförsäkring.Om du inte betalar räkningen i tid, det vill säga innan den dag som det står att räkningen ska vara betald på, får du en ny räkning med en påminnelseavgift. Om du inte betalar räkningen då heller kan du få en skuld som blir högre för varje dag du inte betalar den. Försök att hitta en rutin för hur du ska betala dina räkningar (se ”Håll koll på posten” nedan för förslag på hur)
Jag vill lära mig betala en faktura på buffert.se
Hyra
Om du bor i en egen lägenhet, som inneboende eller i andra hand, betalar du hyra för ditt boende. Hur mycket du ska betala beror på ditt hyresavtal. Om du bor inneboende eller i andra hand är det viktigt att du har skrivit ett hyresavtal där det står vad du ska betala för hyra. Beroende av hur du bor, betalar du din hyra t.ex. genom en räkning eller genom att överföra pengar till din hyresvärd.
El
Om du flyttar till ett eget boende kommer du att få betala för den el du använder. Alla dina hushållsmaskiner eller lampor t.ex. drar el. Den el du använder betalar du sedan för. Olika elbolag tar olika mycket betalt. Du kan själv välja vilket elbolag du vill använda och försöka hitta ett som passar dig.
Förutom den el du använder betalar du också för elnätet, dvs. för alla elkablar och sådant som gör att du kan få el hem till dig. Elnätet kan du inte själv välja utan de beror på vilken kommun du bor i. Du behöver därför kontakta elbolaget för din kommun när du ska flytta till en egen lägenhet- Det är bra att teckna avtal i god tid innan du flyttar. Eftersom du betalar för både elnät och elförbrukning får du alltså oftast två räkningar för el.
Jag vill få hjälp att söka och välja el-avtal på elpriskollen.se
Mat
Mat behöver vi alla för att vi ska kunna leva och må bra. Mat kostar olika mycket beroende av vad det är för typ av mat och hur den är producerad (t.ex. om den är ekologisk). På Livsmedelsverkets hemsida kan du läsa mer om mat och vad som är bra mat att äta.
Jag vill läsa mer om mat på Livsmedelsverket.se
Internet
När du flyttar till ett eget boende kan du också välja från vilket företag du ska köpa din internetuppkoppling. Om det är fiber, mobilt bredband, vilken hastighet du vill ha och så vidare, är sådant du kan fundera över. Det finns flera sidor på nätet där du kan jämföra olika avtal, till exempel:
Jag vill jämföra bredband på bredband.se
Jag vill jämföra bredband på bredbandsval.se
Hålla koll på posten
När du bor själv så kommer du kanske att få post med t.ex. räkningar, din deklaration (se nedan) med mera. Försök att hitta en rutin som passar dig när det gäller att hålla koll på posten. Ett förslag kan vara att ha som vana att alltid öppna din post direkt, slänga det som du inte behöver göra något mer eller vill spara och lägga alla räkningar samlat på ett ställe. Sen betalar du alla räkningar samtidigt t.ex. den 25:e varje månad. Ett annat förslag är att betala räkningen så fort du får den så att du vet att det blir gjort.
Deklaration
Om du tjänar pengar behöver du betala skatt. Hur mycket skatt du betalar beror på var i landet du bor och i vilken kommun. Skatt dras varje månad från din lön om du arbetar ”vitt” och allt går rätt till. Du behöver alltså inte själv betala in skatten. Varje år skickar Skatteverket en deklaration till dig där du ska berätta för Skatteverket hur mycket du tjänat och hur mycket skatt du betalat. Skatteverket räknar sen efter om du betalat rätt skatt. Om du betalat för lite skatt (till exempel om din chef betalar in för lite till skatteverket) kan du behöva betala mer i efterhand. Om du betalat för mycket kan du istället få tillbaka pengar.