Oro för barn
Oro för ett barn kan se ut på olika sätt. Under fliken ”svårigheter” kan du läsa mer om olika typer av svårigheter och problem som barn och unga kan ha och vart du som förälder kan få hjälp för ditt barn. Om du misstänker att ett barn far illa bör du göra en anmälan till socialtjänsten. Socialtjänstens arbete styrs av olika lagar där mycket av arbetet styrs av socialtjänstlagen.
Anmälan om oro
I socialtjänstlagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten. Det kan gälla ditt barn likväl som ett barn i din omgivning. Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Om du är osäker på om du ska göra en anmälan eller inte kan du ringa och rådgöra med socialsekreterare på socialtjänsten. Om du inte uppger barnets namn kan du rådgöra anonymt.
Kontaktuppgifter till socialtjänsten
En anmälan till socialtjänsten kan göras både genom att du ringer till socialtjänsten och genom att du skickar anmälan till socialkontoret.
Observera att du som privatperson, t.ex. en granne, vän eller förälder till barnet, inte är skyldig att göra en anmälan men bör göra det. Om du blir orolig för att ett barn far illa genom ditt jobb på en myndighet eller verksamhet som omfattas om anmälningsskyldighet (t.ex. skola, förskola, barnavårdscentral) ska du genast anmäla din oro till socialtjänsten.
Efter en anmälan
Anmälningar om barn som misstänks fara illa tas emot av socialsekreterare på socialkontoret. När socialtjänsten tagit emot en anmälan bekräftas det, oftast genom att en socialsekreterare kontaktar dig på telefon. Ibland behöver socialsekreteraren ställa kompletterande frågor.
Skyddsbedömning
För alla anmälningar som inkommer till socialkontoret ska en skyddsbedömning göras. Det betyder att socialtjänsten behöver ta ställning till om oron i anmälan är så allvarlig och akut att det finns behov av akuta skyddsåtgärder samma dag. Skyddsbedömningen görs skriftligt, samma dag som anmälan kommit till socialkontoret eller senast dagen efter om den kommer fram sent på dagen. Beroende på innehållet i anmälan tar socialsekreteraren ställning till vad nästa steg blir.
Förhandsbedömning
Utöver skyddsbedömningen gör socialtjänsten en förhandsbedömning. Det innebär att socialsekreteraren bedömer om en utredning behöver inledas eller inte. Ibland finns det redan en pågående utredning och ibland räcker det med de samtal som socialsekreteraren har under förhandsbedömningen. Under en förhandsbedömning får socialsekreteraren endast ställa frågor till/ha kontakt med barnet, vårdnadshavare och den som gjort anmälan. Socialsekreteraren får också undersöka om socialtjänsten i den egna kommunen har någon tidigare kännedom om familjen.
Anmälningsmöte
Om det till exempel är en skola eller förskola som anmält oro för ett barn, är ett vanligt förfarande att ett möte ordnas under förhandsbedömningen med socialsekreterare, den som anmält oro och barnets vårdnadshavare. Gäller anmälan en ungdom är ofta hen med på detta möte. I mötet ställer socialsekreteraren frågor kring den oro som finns, men även om det som fungerar väl. Vårdnadshavarna har möjlighet att ställa frågor till anmälaren och till socialsekreteraren.
Beslut om utredning
Efter förhandsbedömningen tar socialsekreteraren ställning till om en utredning enligt Socialtjänstlagen ska inledas eller inte. Skäl till att inte inleda utredning kan vara att vårdnadshavare eller barnet själv om barnet är över 15 år, inte samtycker till det och att innehållet i anmälan inte bedöms tillräckligt allvarligt för att en utredning ska inledas oavsett samtycke.
Återkoppling på anmälan
Barnets vårdnadshavare informeras om beslutet om utredning ska inledas eller inte. Barnet informeras beroende på ålder och mognad. Socialsekreteraren kontaktar också den som gjort anmälan och meddelar beslutet, om den som gjort anmälan omfattas av anmälningsskyldigheten (t.ex. skola eller förskola).
Utredning
När en utredning inletts gör ansvarig socialsekreterare en planering kring vilka som ska kontaktas under utredningstiden och vad som behöver göras. Ofta ingår samtal med barn, vårdnadshavare, föräldrar som inte är vårdnadshavare, skol- eller förskolepersonal och anhöriga. I en del utredningar hämtas journaler eller utlåtanden in från barnavårdscentralen, barn- och ungdomspsykiatrin, annan sjukvård eller beroendevård. Kontakter med personer i det privata nätverket kan också tas. En utredning ska inte göras mer omfattande än motiverat, men kan ibland innehålla en mängd referenser, samtal och observationer. Den ska sammanställas, skrivas och delges vårdnadshavare och barnet/den unge inom fyra månader. Utredningen kan avslutas med förslag till någon typ av insats, till exempel familjebehandling eller kontaktperson. I de fall vårdnadshavare eller en ungdom över 15 år inte vill ta emot insatsen avslutas utredningen utan insats om det inte föreligger skäl för vård utan samtycke (LVU - Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga).
Insats från socialtjänsten
Om utredningen visar att barnet/ den unga behöver någon form av stöd från socialtjänsten så beviljas en insats. Exempel på insatser kan vara familjebehandling, kontaktperson, kontaktfamilj och ungdomsbehandlare. Insatser kan också vara att barnet placeras i ett jourhem, familjehem eller HVB-hem (Vård utanför det egna hemmet). Det händer också att barn/unga placeras tillsammans med sin förälder på ett utredningshem.
Hur lång tid en insats pågår varierar från några veckor till flera år. Insatsen följs upp av socialtjänsten.
Vård utan samtycke
Om utredningen visar att barnets hälsa eller utveckling riskerar att allvarligt skadas om ingen vård ges, och detta inte kan ske frivilligt, ansöker socialnämnden hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU - lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Sekretess
Socialtjänstens verksamhet omfattas av sträng sekretess. Detta innebär att en socialsekreterare som inte har samtycke från vårdnadshavare, eller en ungdom över 15 år, bara kan berätta sådant för exempelvis skolan som är nödvändigt för att socialtjänsten ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Om det finns ett samtycke kan sekretessen brytas. Det finns även vissa andra undantag, till exempel om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.