Posttraumatisk stress
Ett barn som har varit med om skrämmande, kränkande eller chockartade händelser kan få psykiska eller fysiska besvär. Det kan vara enskilda händelser som påverkar barnet, exempelvis olyckor, brott eller att en närstående blir svårt sjuk.
Det kan också vara händelser som barnet har svårt att ta sig ur, eftersom händelserna ofta pågår under en längre tid. Exempel på sådana situationer är att vara på flykt, att utsättas för mobbning, kränkningar eller sexuella övergrepp eller att inte känna sig trygg hemma. Särskilt situationer där barnet har varit utsatt för våld eller övergrepp kan framkalla starka känslor av rädsla eller skräck. Barnet kan också må dåligt om hen har varit vittne till obehagliga händelser.
För en del barn som mår dåligt försvinner symtomen nedan så småningom av sig själva. Andra har kvar sina besvär och behöver behandling. Barnet kan ha fått PTSD om symtomen är långvariga och om hen har svårigheter att klara vardagen. En del barn får bara några få symtom, men dessa kan vara svåra och kan behöva behandlas.
Tecken/symptom
Symtomen efter svåra händelser kan variera mycket och påverkas av flera omständigheter. Risken för allvarliga symtom ökar om barnet exempelvis har upplevt skrämmande händelser i väldigt ung ålder eller om hen flera gånger har varit utsatt för sådana händelser. Däremot kan trygghet och stöd av närstående eller andra vuxna i barnets omgivning skydda barnet, leda till mindre symtom eller bidra till att barnet snabbare kan bli av med besvär.
Barn under 6 år kan ha följande symptom:
- Barnet visar oro, ängslighet samt rädsla för mörker.
- Barnet har svårt att skiljas från sina närstående.
- Barnet har mardrömmar, har svårt att sova och vill kanske inte sova själv längre.
- Barnet kan börja kissa på sig på dagtid eller i sängen på nätterna efter att tidigare ha varit torr.
- Det som barnet återupplever kan visa sig i lek. Leken kan vara mindre fantasifull och ha inslag av tvång.
- Barnet kan gråta ofta. Hen kan vara ledsen, ilsken eller trotsig.
- Barnets utveckling försenas plötsligen utan att hen tidigare har varit sen i sin utveckling. Barnet kan ha svårare att vara ensam, till exempel att leka ensam.
- Barnet får besvär som ont i magen eller i huvudet. Barnet kan också ha mindre aptit.
Barn över 6 år kan ha följande symptom:
- Barnet återupplever det svåra som har hänt genom plågsamma minnen. Dessa minnen kallas också för flashbacks. Minnena kan utlösas av sinnesintryck eller händelser som påminner om de allvarliga upplevelserna.
- Barnet kan få mardrömmar på natten.
- Barnet får kraftig oro, rädsla och ibland fysiska symtom som hjärtklappning när hen återupplever de svåra händelserna.
- Barnet försöker att undvika situationer som kan kopplas till det som hänt. Hen vill slippa tala om och tänka på det som hänt.
- Barnet har ett utagerande och argt beteende som kan uppfattas som aggressivt.
- Barnet skär eller rispar sig på kroppen.
- Barnet är nedstämt och tillbakadraget med mindre lust att göra sådant som hen tidigare uppskattat.
- Barnet har koncentrations- och inlärningssvårigheter.
- Barnet har sömnstörningar.
- Barnet kan börja kissa på sig på dagen eller i sängen på natten.
- Barnet är lättskrämt eller överdrivet vaksamt och kan rycka till även utan märkbar anledning.
- Barnet visar stark oro eller ångest när det ska skiljas från sina närstående.
- Barnet har fysiska besvär som trötthet, ont i magen eller i huvudet.
Beroende på vad barnet har upplevt förekommer ibland känslor av skuld och skam. Barnet kan också ha svårt att lita på andra människor.
Symtomen i listan ovan kan delvis också vara vanliga beteenden eller reaktioner hos små barn. Barnet kan däremot ha fått PTSD om svårigheterna är väldigt omfattande. För bedömning och hjälp, se nedan.
För dig som är vuxen
Vuxenpsykiatrin för den som är över 18 år. Du kan också kontakta vårdcentralen för vård och vid behov hjälp med att komma till en specialistmottagning.
Källa