Skilsmässa och separation
En separation eller skilsmässa kan vara svår för alla inblandade, även barnen. Alla skilsmässor och separationer är olika. En del separerar efter en längre tid av svårigheter och konflikter. Andra har haft det bra tills något plötsligt händer. För både barn och vuxna kan en separation vara en kris som väcker känslor av sorg och ilska.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte är barnet som har valt att skiljas. Barnet har rätt att fortsätta tycka om och utveckla en god relation till båda sina föräldrar. Det måste den som är förälder ta ansvar för även om föräldern själv känner sig arg, sårad eller ledsen. För barn är det i regel viktigt att föräldern fortsätter att hålla kontakten och också stöttar barnets relation till den andra föräldern. Barn kan även behöva ha fortsatt kontakt med den person föräldern separerar ifrån även om det inte är barnets biologiska förälder.
Tecken och symptom
Barns sätt att reagera och visa känslor varierar med ålder och personlighet. Exempel på hur barn kan reagera:
- Besvär med mat, t.ex. att barnet inte vill äta.
- Sömnen påverkas, t.ex. svårigheter att somna.
- Behov av mycket närhet, kan verka klängig.
- Arg och bråkig.
- Drar sig undan från familjen och vill vara ifred.
- Nedstämdhet.
- Inga känslor eller reaktioner utåt, vilket både kan bero på att barnet inte vill vara till besvär men också att det faktiskt känns okej för barnet med föräldrarnas separation.
Sök hjälp och stöd om barnet har besvär som inte går över eller om du är orolig.
Om du misstänker att ett barn eller en ungdom far illa eller bör du göra en anmälan till socialtjänsten. Du som arbetar i en verksamhet som omfattas av anmälningsskyldighet är skyldig att anmäla till socialtjänsten.
Mer om oro för barn och unga och att göra en anmälan till socialtjänsten